Strukturen sanningsjakten - matematik

I fredags prövade jag och Emma en ny struktur från bloggen kooperativt lärande, sanningsjakten. Jag väljer att inte skriva exakt hur strukturen går till, för det gör kooperativt lärande så otroligt bra. Jag länkar till deras sida istället!

Förra veckan var sönderhackad av nationella prov i matte och vi ville inte starta upp ett nytt arbetsområde i matematik sista dagen innan påsklovet. Istället valde vi att använda sanningsjakten för att låta eleverna använda den kunskap som de arbetat med de två senaste veckorna. Att hitta på ett sant påstående och ett falsk kräver en hel del kunskap, särskilt om de vill göra det extra klurigt (och det ville de).

Vi började med visa en tankekarta som vi själva hade gjort om vad vi har arbetat med för att ge eleverna inspiration och ramar för vad det skulle handla om. Här hade eleverna kunnat hjälpa till att göra tankekartan, men det valdes bort eftersom det skulle ta tid från själva huvudövningen. Eleverna skulle jobba med matematiken.

Eftersom vi inte gjort strukturen tidigare så valde vi att modellera övningen och det är det som bilden nedan visar. Överst är det sanna och det falska, uppenbara så att det blir tydligt. Nedan är olika varianter på motiveringar till varför något är sant eller falskt. Den översta motiveringen (2) är egna motiveringar, medan den understa sanna är en utveckling av den ovanstående motiveringen. Eleverna fick välja om de ville ge egna motiveringar eller utveckla någon annans motivering.

Eleverna började fundera två och två. Det var lite klurigt att hitta på falska påståenden tyckte de. Det blev inte tillräckligt klurigt och svårt ansåg vissa. Vi diskuterade att det var första gången vi gjorde detta och att det då kanske inte är det viktigaste att det var superklurigt, utan att bara skapa ett falskt och ett sant påstående. Då gick det lite lättare. Kanske skulle jag och Emma skapat egna påståenden och gett eleverna, men då skulle elevernas egna arbete med kunskaperna försvinna. Det hade blivit en annan lektion med ett annat syfte.

Exempel på falska påståenden var:

byte av enhet i volym, kubikcentimeter och kvadratcentimeter

fel formel för hur de räknar ut omkrets respektive area

mönster som byggdes på fel

ekvationer som inte stämde

räknesagor som var fel

uttryck som var felaktiga i förhållande till räknesagan

hur många hörn en hexagon egentligen har

vinkelsumman

Eleverna fick fram uppgifter som täckte det mesta som vi hade gjort under geometri-området, vilket var bra. Då fick eleverna stöta på många olika påstående runt bytena.

Eleverna fick byta bord mellan 2-4 gånger beroende på omgång och klass. Överlag så gick det väldigt smidigt och eleverna fick möta olika svårighetsgrader. De tyckte att alla moment var roliga att genomföra. Det som eleverna tyckte var lite trist var den väntan som uppstod just på grund av att påståendena var olika svåra, men också att produktionen av påståendena kunde ta tid för vissa. Det är ju en balansgång, heja på och sätta en sluttid. Här kan det vara på sin plats att ha något annat att göra. Vi sa till dem att de skulle konstruera nya påståenden under tiden. Ett alternativ skulle ju kunna vara att använda timer eller ha ett kladdpapper att måla på under väntan.

Vad säger övningen om vad eleverna kan?

Jag funderar lite över vad denna övning säger mig om elevernas kunskap. Vilka påståenden skapar olika elever och vad säger det? Hur skiljer sig påståendena åt? Här finns mängder av frågor märker jag! Jag tror att när kunskapen befästs hos eleverna så blir påståendena mer kluriga. Det falska påstående ligger närmare det sanna och båda sorterna innehåller fler matematiska begrepp, formler etc. Vad upplever du som gjort övningen? 

Jag kommer göra övningen fler gånger, men inte i början av ett nytt arbetsområde. Jag tycker att övningen kräver kunskap om området för att påståendena ska bli bra. Något påstående i varje klass blev lite tokigt och där gick vi självklart in och stöttade och hjälpte. Vi hade något påstående som var på gränsen och där blev det lite bekymmer för eleverna att tolka och bemöta. Detta stämmer också överens med vårt syfte med övningen, att använda sig av den kunskap man fått möjlighet att lära sig tidigare. 

En annan sak som vi också funderade en stund över var hur vi satte ihop paren. Var det heterogena eller homogena par? Det var inget som jag reflekterade över innan jag körde i gång, märkligt nog med tanke på min ingång till detta arbete! Det jag gjorde var att instinktivt sätta ihop dem blandat! Vissa grupper var homogena, med ungefär samma kunskapsnivå och andra heterogena. Så jag kan inte säga vad som var bäst! I större grupper är det bäst med heterogena grupper med tydlig, styrd rollindelning, men när de är två och två? Jag får fundera på detta! Vad tycker du?